Historien bakom den martinistiska tidskriften Le voile d´Isis berör många av de mest centrala aktörerna och inflytelserikaste trenderna inom de senaste 120 årens franska esoterism och kan sägas vara förankrad i den fysiska plats som sannolikt utgör en av de viktigaste punkterna i denna rörelses intellektuella liv. Berättelsen om Le voile d´Isis har, föga förvånande, sin början under den hektiska period under 1800-talets två sista decennium som var så rik i innovation för den franska esoteriska miljön och kanske mest av allt för den person som av historikern David Allen Harvey kallats den franska ockulta renässansens organisatör. 1890 fyllde den franske läkarstuderande ockultisten Gérard Encausse (mer känd under pseudonymen Papus) 25 och han var att döma av sina handlingar under denna period full av ungdomlig vitalitet. Papus studerade sedan några år tillbaka medicin, han hade redan publicerat sin första bok L'Occultisme Contemporain, grundat sitt första ockulta ordenssällskap L´Ordre Kabbalistique de la Rose-Croix (tillsammans med Stanislas de Guaita och Josephin Péladan) och skapat förlaget Les Éditions du Merveilleux. Året han fyllde 25 arbetade han på ännu en bok, L'Occultisme, och ännu ett ordenssällskap, L´Ordre Martiniste, men det är hans förläggargärning som intresserar oss här.
Papus grundade Les Éditions du Merveilleux tillsammans med Lucien Chamuel som drev en esoterisk bokhandel i Paris och som övertalats av Papus att finansiera företaget. Chamuel, vars verkliga namn var Mauchel, var involverad i Jules-Benoît Doinels gnostiska kyrka och skulle snart bli biskop Tau Bardesane av La Rochelles stift. Han var också en anhängare av martiniströrelsen som han förblev trogen hela sitt liv. 1890 publicerade redan Papus och Chamuel L´Initiation tillsammans men de var uppenbarligen av åsikten att ännu en tidskrift behövdes; sannolikt ville de försöka nå ut till en större läsekrets. Le voile d´Isis var nämligen under sin första period en veckotidning (trots att vissa rykten gör gällande att den vid något tillfälle även fungerat som dagstidning) med ett något mindre specialiserat innehåll än L´Initiation. Det finns också de som menar att Le voile d´Isis var tänkt att ha en viss polemisk udd riktat mot Teosofiska samfundet som Papus och martinisterna nyligen brutit med och det är möjligt att Papus tänkte sig tidskriften som en motvikt till Le Lotus som var teosofernas franska organ.
Chamuels boklåda, förlaget som hörde samman med denna och tidskriften var länge en enhet inom den franska esoteriska miljön även om bokhandelns fysiska belägenhet skiftade ett par gånger. I början av 1900-talet övergick bokhandeln i familjen Chacornacs ägo och utgivningen av Le Voile d´Isis togs över av Librairie Générale des Sciences Occultes (vilket under en period var namnet både på boklådan och förlaget). Chacornacs förlag var mycket aktivt och särskilt Paul Chacornac som tog över verksamheten efter sin far var en inflytelserik förläggare av esoterika som även själv författade en del böcker. Främst bland dessa var det verk som länge var standardbiografin över Eliphas Lévi, Eliphas Lévi, rénovateur de l'occultisme en France, som han själv gav ut 1926.
Intressant nog lyckades Le voile d´Isis behålla sin plats i den franska esoterismens hjärta även efter den omvälvning som René Guénons inflytande på rörelsen kom att utgöra. Guénons böcker, som började publiceras under 20-talet, var som bekant starkt kritiska mot den typ av ockultism som martinismen i mångt och mycket representerat. Trots detta stod Guénon på vänskaplig fot med Paul Chacornac som längre fram skulle komma att skriva en biografi över traditionaliströrelsens grundare. Guénons inflytande var så starkt att Librairie Générale des Sciences Occultes så småningom omvandlades till ett traditionalistiskt (eller åtminstone traditionalistanstruket) förlag, Éditions Traditionnelles, som fortfarande existerar. Le voile d´Isis bytte nu namn till Etudes Traditionnelles och var aktiv till och från under perioden 1936-1992. Generöst räknat överlevde alltså tidskriften något mer än hundra år och speglade under denna period i hög grad huvudfåran inom den franska esoterismen.
Under namnet Le voile d´Isis gavs tidskriften ut med flera olika format och med varierande utgivningstakt. Innehållet utgjordes av bidrag från de tongivande karaktärerna inom den samtida franska esoterismen som F-Ch Barlet, Joanny Bricaud, Oswald Wirth, Papus själv och mot slutet också Guénon. Till detta lades emellertid också historiska texter, bland annat brev av Eliphas Lévi och essäer av Saint-Martin, samt översatt skönlitteratur av Bulwer-Lytton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar