Ett ofta förbisett men på många sätt utmärkt material för studiet av 1800-talets och det tidiga 1900-talets ockulta miljö är den frodiga flora av tidskrifter som publicerades av olika aktörer inom denna miljö. Den esoteriska tidskriftsmarknaden under perioden var nämligen mycket livskraftig och utgör egentligen kanske den viktigaste källan för den som idag vill göra sig en bred bild av miljön bortom de enstaka klassiska författare och verk som blivit ihågkomna till våra dagar. Här återfinns ofta texter och ideologer som ingen längre minns vare sig bland forskare eller bland arvtagarna till de konfessionella miljöer som gav upphov till texterna.
Förhållandet ser ungefär likadant ut även för de författare som är mer välkända och vars böcker fortfarande finns i tryck. Gissningsvis är det t ex få personer som läst Arthur Waites artiklar från The Occult Review (även bland dem som vet vem Waite är och uppskattar hans böcker). Tidskrifterna har helt enkelt varit svårare att få tag på, de har inte funnits i nytryck och har ofta varit svåra eller dyra att köpa från antikvariat, ett förhållande som nu långsamt håller på att ändras då några (t ex den teosofiska tidskriften Lucifer) ges ut i nytryck.
De ockulta tidskrifterna kunde under sin storhetstid mellan 1800-talets mitt och mellankrigstiden vara mer allmänt hållna – som den brittiska Occult Review – eller knutna till någon organisation eller ideologisk strömning. Mesmerister, martinister, spiritister och teosofer hade alla ett flertal tidskrifter kopplade till sig. Särskild värda att nämna är den martinistiska tidskriften Le voile d´Isis som under en period gavs ut som veckotidning parallellt med den andra martinistiska tidskriften L´Initiation i vilken bland annat Strindberg publicerades.
De flesta av dessa tidskrifter lades ner under 1900-talets första decennier, men intressanta undantag finns. Bland dessa är det antagligen mest spektakulära den spiritistiska tidningen Light som i skrivandets stund överlevt 128 år sedan den grundades 1881 och på sin ålders höst fungerar som medlemsorgan för den engelska spiritistanknutna organisationen The College of Psychic Studies.
Förhållandet ser ungefär likadant ut även för de författare som är mer välkända och vars böcker fortfarande finns i tryck. Gissningsvis är det t ex få personer som läst Arthur Waites artiklar från The Occult Review (även bland dem som vet vem Waite är och uppskattar hans böcker). Tidskrifterna har helt enkelt varit svårare att få tag på, de har inte funnits i nytryck och har ofta varit svåra eller dyra att köpa från antikvariat, ett förhållande som nu långsamt håller på att ändras då några (t ex den teosofiska tidskriften Lucifer) ges ut i nytryck.
De ockulta tidskrifterna kunde under sin storhetstid mellan 1800-talets mitt och mellankrigstiden vara mer allmänt hållna – som den brittiska Occult Review – eller knutna till någon organisation eller ideologisk strömning. Mesmerister, martinister, spiritister och teosofer hade alla ett flertal tidskrifter kopplade till sig. Särskild värda att nämna är den martinistiska tidskriften Le voile d´Isis som under en period gavs ut som veckotidning parallellt med den andra martinistiska tidskriften L´Initiation i vilken bland annat Strindberg publicerades.
De flesta av dessa tidskrifter lades ner under 1900-talets första decennier, men intressanta undantag finns. Bland dessa är det antagligen mest spektakulära den spiritistiska tidningen Light som i skrivandets stund överlevt 128 år sedan den grundades 1881 och på sin ålders höst fungerar som medlemsorgan för den engelska spiritistanknutna organisationen The College of Psychic Studies.
Papus och de franska martinisterna låg
bakom publiceringen av ett flertal tidskrifter
